Slutet är här.

Dave och jag tackar för oss! -Tack alla trogna läsare som

följt bloggen om vårat liv och äventyr!

Efter att ha bloggat i över 3 år nu så tackar jag för mej.

Jag har delat med mej utav det som började som vårat äventyr -och som var tänkt som vårat äventyr- men som senare blev vårat vardagsliv här i Sydafrika. Tanken var att vänner och släktingar skulle kunna hålla kontakten och följa vad som hände oss på ett lätt sätt, men 3 år senare har jag fått ut så mycket mera än så från bloggen. Massa nya vänner, kontakter och möten har kommit från den... Härligt! :)

Men www.litendesign.se upptar mer och mer utav min tid, och bloggen "ger" inte lika mycket längre. Så det är ett tecken på att det dags att sluta.

När/om vi flyttar till något annat land så kommer jag troligtvis starta upp en ny blogg, för att berätta om det äventyret! Så håll utkik efter en bloggande "lyxhustru" i någon annan världsdel. ;)

Men tills dess så vill jag tacka för mej, och tacka alla trogna läsare som följt vårat liv här på bloggen!

Stort TACK till alla er!

Kram Lindah

Grillkväll hos Frida o Danne

En ruskigt trevlig eftermiddag/kväll/natt spenderades hos Frida, Danne och lilla Eddie! Sia och Freddan var också på plats, och det bjöds bl.a på grillat. Mumsigt värre! :)

Eddie spexar

Dave och Frida (Danne vid grillen)

Hela gänget!

"Släkt-träff" hos moster Karina

Förra veckan var jag hem till min moster Karina och Bosse. Där var även mina tre kusiner med sina respektive plus alla deras barn. Roligt, roligt! :)

Sen vi flyttade till SA har det varit en riktigt "baby-boom" i min släkt! :) Nu har jag fullt upp med att minnas/lära mej namnet på alla nytillskott!

Sofias söta Wilmer

Fr. v. pappa, moster Karina, Thomas m. Nellie

Fr. v. Tuva, Wilma, Hampus och Magnus

Kusin Sofia med sötnosarna Wilma och Tuva

Farmor och jag

Lilla farmor och jag!

Kräftskiva med familjerna!

Ni vet Solsidan-avsnittet då Fredde och Mickan får besök utav Freddes kusin som är utlands svensk..? Då de vill fira påsk, jul, midsommar och kräftskiva samtidigt... i Oktober? Dave och jag dog av skratt när vi såg det... det är precis så det är!

Man vill trycka in så mycket svenskt som möjligt, på så kort tid som möjligt. Sen att ingen annan har lust att käka sill och färskpotatis i två veckor i sträck, eller knäck i juli... det struntar vi fullständigt i. :)

Men en kräftskiva nån vecka i förtid, var det faktiskt ingen som tyckte var märkligt; så det blev fullt hus och vi hade en jätterolig kväll! :)

Den här femkampen var det pappa som vann! Danne var god tvåa, och Dave och jag hamnade någonstans i mitten... trots att vi var domare även den här dagen... :)

Sötisen Noah

Familjerna är samlade och redo för kräftskiva

Gullungarna Noah och Eddie

Femkamp. Fr. v. Frida, Danne, Niklas, Britt och Roine

Eddie visar hur man gör. Fr. v. Niklas, Freddan, Sia, Britt, Danne, Roine, pappa.

Och Eddie och Dave längst fram.

Tipsa mej om bloggar!

Hjälp, kära läsare!

Jag behöver tips på bra/roliga/tänkvärda/intressanta/provocerande bloggar! Jag har mina 15 favvo-bloggar som jag lusläser... men vill hitta nya. De jag följer uppdaterar inte tillräckligt ofta... hahaha. :)

Så har du en bra blogg? Vet du en bra blogg? Lämna länken i en kommentar tack! :)

Hos mormor!

Mormor och hennes Sture har världens mysigaste trädgård... de blommor man inte hittar där finns nog inte. :) Självklart har jag lite bildbevis.

Dessutom är mormor en superduktig kock... -japp, det ligger i släkten. Mamma är lika duktig hon, och jag är "under upplärning". ;)

Så ett besök hos dem garanterar härligt fika... den här gången fick jag -som utlovat- blåbärspaj. Tyvärr hann jag inte fota den eftersom den gick åt snabbat som tusan... och åååå vad god den var!

Mormors fina blomma

Pappa och Sture

Praktfull Petunia... har jag rätt på sorten?

Jag och mormor. Är vi lika? Ganska, tycker jag... i alla fall på kortet.

Vattenpump och massor med blommor

3 år sedan....!

Idag för exakt 3 år sedan stod vi på Arlanda med våra familjer... redo att lämna Sverige bakom oss för ett 15 månaders äventyr.

Nervösa som tusan, men spända och upprymda... vilken dag det var för oss. :)

15 månader blev x-antal fler månader, och äventyret blev vardag. Och hjälp vilka roliga 3 år det varit! Det vi har lärt oss, de människor vi lärt känna, så som vi har utvecklats... det finns inget jag skulle vilja göra ogjort, inget jag ångrar och våra minnen skulle jag inte byta bort för alla pengar i världen. Faktiskt!

Vi är otroligt lyckligt lottade som har möjlighet att följa våra drömmar... det inser jag. Vi är även otroligt lyckligt lottade som har så fantastiska familjer som stöttar oss och ställer upp för oss på alla möjliga sätt och vis. :)

Jag ska inte heller glömma våra underbara vänner som inte tappat kontakten med oss, trots så lång tid från Sverige.

Tack för det! :)

3 år har gått ruskigt fort! Undrar vad vi gör 3 år från nu? :)

Bästa frukosten!

Med mamma och pappa i deras trädgård... såklart! :)

Grillning!

Grillning är alltid trevligt. När man dessutom fått ihop ett superbra gäng att grilla med, ja då är det som bäddat för en rolig kväll! :)

Förutom god mat, bra väder, gott att dricka och trevligt sällskap så hade vi även femkamp. Jag kom tvåa och Dave trea... att vi båda även var domare hade naturligtvis ingenting med saken att göra...

Hela gänget!

Mästergrillaren Sara... typ. :)

Niklas, Dave och Peter övervakar stövelkastningen...

Femkampsdeltagare (en del utav dem) Fr. v. Niklas, Jenny, Sara, Magnus, Thomas och Hanna

Grillning. Fr v. Dave, Magnus, Thomas (bakom; Hanna, Sara och Jenny)

Sötisarna Wilma och Noah, som gillar äpplen

Minstingen Nellie och mamma Jenny (min kusin)

Gulligaste Hampus och jag

Supersöta Wilma

Nu så!

Okej, okej... jag veeeet! Jag är värdelös på att blogga just nu. Så blir det när man har alltför roligt. :)

Men är kommer några inlägg på rad om vad vi sysslat med senaste veckan. Härligt va! ;)

Godis i massor.... rena drömmen för mej! :)

Det är nästan så jag skäms...

... men bara nästan.

Så här förjäkligt såg det ut bland våra prylar för bara någon dag sen.... nu har vi lyckats rensa upp, sorterat och flyttat om. Nu kan man faktiskt ta sig runt utan att snubbla på nått. :)

Och när vi rensade som bäst insåg vi att det mesta skräpet var inte vårt! Det tillhörde brorsan och mamma o pappa. Vårat var åtminstone i kartonger eller stora möbler... Det dåliga samvetet försvann genast! :)